Tematiska områden

I STRIM:s forsknings- och innovationsagenda, som har tagits fram gemensamt av industri, akademi och institut, definieras nio tematiska områden som särskilt viktiga. För varje område presenteras visioner på både kort och lång sikt, och vilka strategier som behövs för att man ska nå dessa visioner.

Redan idag ligger den svenska gruv- och metallproducerande sektorn i framkant när det gäller forskning och innovation. Men ytterligare investering kan bidra till att Sverige behåller och förbättrar sin position i branschen.

Hållbarhet och digitalisering

Hållbarhet och digitalisering är teman som återkommer inom alla tematiska områden. Den miljömässiga hållbarheten är självklar inom branschen, men också ekonomisk och social hållbarhet är viktig för att nå konkurrenskraft och acceptans.

Digitalisering går som en röd tråd genom nästan varje projekt och är också en förutsättning för en resurseffektiv framtida produktion.

2016

Den nuvarande agendan täcker tidsperioden 2017–2020 och inkluderar visioner efter 2024.

Ladda ner agendan

2013

Den första STRIM-agendan täckte tidsperioden 2013–2016 och utgjorde basen för den nuvarande agendan.

Ladda ner agendan

Tematiska områden

Prospektering

Europa är starkt beroende av import av en mängd mineral och metaller. Trots att vi i Europa använder mer än 20 procent av den globala produktionen av metaller och mineral så producerar vi bara 3 procent.

Berggrunden i Europa har god potential för nya mineraliseringar, men området är till stora delar underprospekterat och det råder också konkurrens om marken.

Djupare och bättre i tre dimensioner

Framtidens prospektering kommer att fokusera på att hitta mineraliseringar djupare ned i jordskorpan, där inte lika mycket information finns.

Prospektering på djupet kräver förbättrade metoder för borrning och att geofysiska metoder lättare ser på djupet. Mål för prospekteringen ska hittas lättare med hjälp av kunskap om berggrundens tredimensionella struktur och med förbättrade malmgeologiska modeller.

Målbild

Det tematiska området har som mål att förse Sverige med den teknologi och kunskap som behövs för att hitta djupa mineraliseringar. Detta ska leda till en högre grad av självförsörjning av metaller och mineral, och samtidigt minska konflikter om markanvändning.

Resurskaraktärisering

Nyckeln till en effektiv utvinning och nyttjande av en mineralresurs är att man har en gedigen kunskap om densamma. Förutom att känna till malmens geometri och halter av de olika ämnen man är intresserad av behövs också information om hur berget som innehåller mineraliseringen beter sig i samband med brytning och mineralutvinning.

Mer samlad information

Generellt sett samlas fyra typer av information in om en malm: geologisk, geofysisk, bergmekanisk och geometallurgisk. För alla dessa finns redan nya analystekniker tillgängliga.

Utveckling behövs för att dessa nya tekniker ska bli allmänt använda vid utvinning av malmer. Dessutom finns förbättringspotential för att identifiera och utvinna kritiska metaller som biprodukt.

Målbild

Genom att förbättra verktygen för informationsinsamling om mineraliseringar på plats i både borrhål och gruva kan en större del av naturresursen användas. Detta ger vinster både ekonomiskt och för miljön.

Gruvbrytning

Gruvbrytning, både under jord och i dagbrott, utgör komplexa system där en mängd olika aktiviteter som borrning, sprängning, sönderdelning av malmen, utlastning av malmen, ventilation etc. behöver samordnas.

Alla aktiviteter behöver optimeras och förbättras så att processen blir effektiv, både ur ett miljöperspektiv och ur ett ekonomiskt perspektiv.

Säkerheten främst

Då malmer bryts allt längre ner i marken uppstår nya utmaningar. Stabiliteten blir viktigare och det krävs också bra planering för att få en effektiv logistik. Automatisering bidrar till en ökad säkerhet för de anställda genom att de inte behöver utsättas för risker vid brytningen.

Målbild

En fullt automatiserad gruva utan mänsklig närvaro i produktionsområdena är målet. Detta bidrar till en bättre arbetssituation för de anställda. Dessutom får man miljövinster genom att malmerna utnyttjas bättre och att mindre energi går åt för malmbrytningen.

Mineralteknik

För att kunna tillgodogöra sig metaller från den malm som bryts måste berget först sönderdelas. Detta är idag den mest energikrävande delen av processen, men också avgörande för hur stor andel av metallen man kan extrahera.

Fler metaller

Det finns också utmaningar i att kunna utvinna flera metaller ur mer komplexa malmer för att på så sätt utnyttja naturresurserna bättre. Om fler metaller kan tas till vara blir också mängden avfall att hantera mindre.

Målbild

Intelligenta produktionssystem där man tidigt sorterar ut gråberg från malmförande berg och där sönderdelningen av berget är energieffektiv och anpassad till den efterföljande anrikningsprocessen bidrar till en lägre energiförbrukning och ett bättre nyttjande av naturresurserna.

Återvinning och metallurgi

Sverige har idag ett mycket effektivt system för insamling och återvinning av vissa metaller, t.ex. järn och koppar, medan det helt saknas återvinning av vissa kritiska metaller som bland annat finns i elektroniskt avfall.

En del av metallskrotet används i processer för att utvinna metall från malm, och rester från en process kan användas i en annan process för att utvinna metall ur restprodukten.

Fler metaller från malm och skrot

En utmaning för framtiden är att förbättra utbytet för de metaller som redan återvinns. En annan utmaning är att återvinna fler av de metaller som inte återvinns idag utan hamnar som avfall.

Det finns också stora kända mineraliseringar som inte kan brytas eftersom det idag saknas bra processer för att tillgodogöra sig de metaller som finns i malmen.

Målbild

Förbättrade processer för utvinning av fler metaller från komplexa malmer, återvunnet material och avfall bidrar till en förbättrad resurseffektivitet och att importberoendet av vissa metaller minskar.

Efterbehandling och miljöprestanda

Även om den miljömässiga påverkan av gruvdrift har minskat avsevärt de senaste decennierna kan verksamheten fortfarande påverka miljön, och konflikter om markanvändning är relativt vanliga. Industrin förbrukar också mycket energi, ofta i form av fossila bränslen, och utsläpp av kväve från odetonerade sprängämnen kan förekomma.

En stor utmaning för att minimera miljöpåverkan är att förhindra bildandet av surt dräneringsvatten från gruvavfall som innehåller sulfider och att hindra sådant vatten från att nå grundvatten och vattendrag.

Avfall eller resurs

Nya och förbättrade metoder för att täcka rester från gruvbrytningen kan utvecklas. Man behöver också undersöka möjligheterna att konvertera rester från gruvbrytningen som traditionellt sett som avfall till produkter.

Målbild

Miljöpåverkan från gruvbrytning ska vara långsiktigt hållbar och accepterad av samhället. Inga farliga utsläpp görs och en stor del av gruvavfallet kan användas som en resurs. Miljöerna kring stängda gruvor bidrar med biodiversitet och utrymmen för rekreation.

Attraktiva arbetsplatser

Svenska gruvor präglas av ett starkt säkerhetstänkande med få olycksfall som resultat. Miljömedvetenheten är också stor. Men olyckor händer ändå, framför allt bland underkonsulter.

Utökad automation inom gruvbrytningen kan bidra till att antalet olyckor minskar ytterligare och till att arbetsförhållandena blir bättre. Men attraktiva arbetsplatser är mer än miljö och säkerhet.

Det finns också behov av att förbättra den sociala miljön och att se till att arbetsuppgifterna är stimulerande. Möjligheter till utveckling är också viktiga.

Behålla bra medarbetare

Ett nyckelproblem för industrin är att rekrytera och behålla kvalificerade medarbetare. Det finns ett behov av att identifiera vilken typ av kunskap som kan behövas i framtiden och att påverka de utbildningar som finns så att personer med rätt kunskaper kan rekryteras.

Målbild

En gruva som är välplanerad bidrar till att riskerna för medarbetarna är låga. Arbetet är till stora delar automatiserat och fjärrstyrt vilket gör att yrket är attraktivt för både kvinnor och män.

Jämställdhet och mångfald

Även om svensk industri generellt är mycket bra när det gäller jämställdhet och mångfald kan fortfarande mycket göras för att förbättra.

Gruvindustrin har av tradition varit en mycket mansdominerad bransch, men global konkurrens, ny teknologi och kraven på en effektiv och säker produktion gör att gruvindustrin behöver attrahera nya grupper av människor.

Attraktiva gruvsamhällen

Genus- och mångfaldsfrågor är också viktiga för de samhällen där gruvorna ligger för att undvika en tudelad arbetsmarknad med lågbetalda kvinnor i serviceyrken och högbetalda män som jobbar i gruvan. Utflytten av kvinnor från dessa samhällen är idag hög vilket gör samhällena sårbara.

En utmaning är att locka en varierande grupp ungdomar att påbörja studier som kan leda till jobb inom industrin.

Målbild

Svensk gruvindustri är i världsklass när det gäller att bryta båda malm och könsmönster. Arbetsplatserna är attraktiva för både kvinnor och män och detta bidrar till att skapa välmående gruvsamhällen där människor trivs och stannar kvar.

Social acceptans

Den globala gruv- och metallproducerande industrin har genomgått stora förändringar de senaste decennierna vad gäller företagens påverkan på miljön och lokalsamhället. Det är idag omöjligt att inte ta hänsyn till påverkan på omgivningen.

Idag finns också en större medvetenhet hos konsumenter om hur varor produceras och vilken social kultur företag har. Detta ställer högre krav på företagen.

Konflikter som rör markanvändning blir allt vanligare och det finns ett behov av tydligare riktlinjer för hur olika intressenters anspråk ska utvärderas.

Målbild

Gruvindustrins och den metallutvinnande industrins ekonomiska, sociala och miljömässiga påverkan ses som godtagbar och legitim av både intressenter och allmänheten.

FacebookTwitterLinkedInEmail